Camilla

Det vart att stiga upp tidigt idag då sonen vaknade när sambon skulle åka till utbildningen. Så det vart till att stiga upp. Så nu sitter jag här och funderar på om jag ska hämta täcket och bädda ner mig och sonen i soffan och kolla på barnprogram.

När jag läste tidningen imorse så såg jag en dödsannons för ett litet barn, som bara kom hit och vände. Sådana annonsen är jobbiga att läsa. Och när jag väl kopplade annonsen till en blogg jag följer så började tårarna rinna. Läste om hur de har behövt bädda ner sin lilla ängel, välja sten och sedan planera begravning istället för dop.
Fortsatte gråta när jag läste på familjeliv. Där en liten tjej, nästan lika gammal som min dotter, har gått bort i cancer.  Mamman hade skrivit om lilla tjejens begravning. Så nu sitter jag här nygråten.. Ingen ska behöva begrava sina egna barn!

Men jag vet att ni springer omkring där uppe i himlen och leker på de mjuka molnen. Massa skratt och bus, tårta och ballonger. Ni är där det inte finns någon smärta eller något ont alls.

Vila i frid små änglar!