11 månader

Ikväll är saknaden stor speciellt efter Bernt. Sorgen rullade över mig med stor kraft och stora tårar trillar. Imorgon är det 11 månader sedan han fick sina vingar. Saknaden blir inte mindre...

Älskade morfar

Ikväll så var jag ner och hälsade på morfar. Hans sten kom i fredags och den vart så fin! 

Jag satt på huk en stund och pratade med morfar och tillsammans så lyssnade vi på Glenn Miller's in the mood. 


Jag saknar honom så!

Fullmåne

Tankarna far runt, hit och dit - upp och ner.

Tankar som att jag behöver sova för att orka med morgondagen, sömn för att amningen ska fungera, sömn för att orka träna imorgon. Sömn för att orka vara en bra mamma och sambo.

Tankar på hur veckans meny ska se ut, när vi ska handla hem allt som behövs.

Tankar på om jag kommer få hem klänningen i tid till bröllopet vi är bjudna på.

Tankar på huset vi för tillfället bjuder på, där budgivningen som står still över helgen.

Tankar på om vi vinner budgivningen, hur vi ska rusta huset. Hur ytterdörren ska se ut, kaklet i det nyrustade badrummet ska se ut. Vilka tapeter som ska sättas upp, färgval på väggar.

Tankar på vad som kan behövas handlas åt barnen när jag och syrran åker mer till gekås.

Tankar på morfar som är dålig i cancer. (fuck cancer!!)

Tankar på hur den där fullmånen som är i natt ställer till det för min sömn...

Tankar om mitt förra inlägg snurrar runt, irritationen finns där än!!

Tankar på fler tankar som jag inte orkar skriva ner..


nu är det uröst, nu kanske jag kan somna.....


Missnöjd

Man åker runt, runt och runt och hälsar på folk eller så ringer man och efterlyser besök men inte en enda ringer och frågar om de vill hälsa på oss.

Så förbenat tråkigt!!


Ett sista farväl

Imorgon så tar vi ett sista farväl utav vår älskade Bernt.

Det kommer bli en tuff dag och jag har ställt in mig på det.

Tänd ett ljus imorgon för dem ni saknar och krama om era nära som finns hos er en extra gång.


Fuck cancer!!

Idag är det tungt, mammas man har cancer och nu är det på upphällningen.
Tanken var att han skulle fått somna in hemma men flyttas till hospice idag. Kroppen lägger sakta, sakta av. Det gör så ont att se honom tyna bort på det här sättet.

FUCK CANCER!!!!


Sorgsna tankar

Nu kom tankarna, på vad som hände för fyra år sedan. Fyra år har gått, du Maxmilian skulle ha blivit 8 år i maj och lilla Saga skulle ha blivit 6 år. Ni båda är så oändligt älskade och saknade. Satt och funderade på hur ni skulle ha sett ut idag, hur ni hade blivit som personligheter. Men med en mamma som Emma så hade ni varit så varma och kärleksfulla.

Denna låten, Vem vaktar godhet, går på repeat just nu. Det är Emmas sambo, T, som har skrivit låten. Så fin, så tankeväckande.

Så här på kvällen för fyra år sedan, stod jag i vårt sovrum och pysslade med alla bebissaker, ringde min mobil. Det var Lina, vet att hon bad mig sätta mig ner men sedan kommer jag inte ihåg så mycket mer av kvällen. Jag vet att jag pratade mycket med Linda och med min mamma. Samtalen kommer jag än idag inte ihåg trots att vi har pratat om det. Jag blev ordentligt chockad...

Minnesstunden var väldigt fin, fina rislyktor steg till skyn vid klockslaget. Så underbart att vara tillsammans med vänner och dela sorgen och stunden. Emma har skrivit så fint om denna jobbiga dag.

Learning by doing...

Varför lär man sig aldrig att vill man ha något gjort då får man göra det själv? Men så ska det inte vara!! Delegerade en uppgift till min kära (ironi..) sambo att boka en lokal för vår 30+30 års fest som skulle ha gått av stapeln i slutet av mars. Jag letade tom fram telefonnummer åt honom i mitten av januari och bad honom ringa. Idag står det klart att det inte blir någon fest för att lokalerna redan har blivit bokade. Han började ringa för 1½ vecka sedan efter en hel del sura kommentarer från mig. Men behöver jag vara som en morsa till honom?

Jag har redan planerat vilka som ska bjudas in, mat och barnvakt. Han skulle bara fixa lokal. Jag ville så gärna att mina älsklingar från andra delar från landet skulle kunna komma men det känns som om det inte kommer att kunna gå då det behövs att de får lite framförhållning med...

Så han lyckas en än gång förstöra ett jämt jubileum för mig...

grymt besviken, ledsen och tvärilsk!!


update.. han kläckte även ur sig att jag kunde ha hjälpt honom...
ööööhhh, jaha?

Privat men ändå personligt

Hur mycket delar ni med er av på sociala medier såsom facebook? Tänker ni er för innan ni skriver något?
Läste denna artikel och visst är det så att man tänker sig för innan man delar med sig av något.

Jag delar inte med mig så mycket på facebook, är mer öppen här på bloggen även om jag inte skriver om allt. Personligt men ändå är privatlivet skyddat.

Tänker inte enbart på att blivande chefer kan "kolla" upp mig utan jag är mer försiktig efter det som hände Emma, Maximilian och Saga. Man tänker en extra gång innan man skriver något.

Op

Mamma ringde nyss och talade om att op hade gått bra. Så skönt att få det samtalet!! Men tumören hade vuxit runt en större artär men de lyckades att få bort skiten. Levern var frisk, så jag vette fan vad Västerås lasarett har pysslat med när de, trots 2 röntgen och ca 2 ulröntgen sagt att cancern även fanns där!?

Men nu väntar 2 kritiska dygn så tummar önskas!! Inte förräns på söndag får mamma tillåtelse att åka upp och träffa B.

Tankarna har inte varit på rätt plats och det har väl inte gått så bra på jobbet, nya tag imorgon!

den sanna glädjen?

En kollega vevade ner rutan och visslade åt mig men när han skulle åka därifrån så fick han kärringstopp. Det fick upp mitt humör lite, tack och lov för underbara kollegor som alltid har ett leende till övers. <3

Karusell

Idag är en dag då många tankar snurrar. Det går inte riktigt ihop med den huvudvärk och feberkänslan jag vaknade med imorse. Men på jobbet är jag, mer på ont... Tankarna handlar om jobb och alla dessa förbannande sjukdomar runt om. Det kommer bli en lång dag...

11/09/11

För tio år sedan så satt jag på tåget hem från skolan när jag hörde ett par tjejer bakom mig prata om att ett flygplan hade flugit in i WTC. Jag skyndade mig hem och satte på tv'n och där satt jag och tittade och försökte ta in vad som hände. Ofattbart var det då! Dagen efter i skolan så gick tv'n hela tiden på lektionerna.

Vi får inte heller glömma att det är åtta år sedan Anna Lindh somnade in efter attacken på NK.

<3 <3 <3

Med kärlek så ska ondska besegras!

Cancertankar

Jag mår bättre nu, grät ur mig en hel del under kvällen som var. Men visst har det varit lite kämpigt idag då mamma och hennes sambo hade en tid med läkaren idag, om det skulle bli op eller inte.

Hade inte hört något från dem på hela dagen så när jag låg i badet så ringde mamma och uppdaterade mig om läget. Läget är som följer att röntgen i Uppsala visade inte någon spridning i resten av kroppen/organen. Positivt! Men, alltid finns det ett men.. I allafall så hade röntgen av levern som gjordes i Västerås, hittat förändringar av något slag. Jag tror förändringen beror på en för stor alkoholkonsumation genom ett par år.. Så nu ska det göras en biopsi på levern och sen får vi se när nästa läkartid blir.

Om inte biopsin visar på att cancern har fått fäste i levern så blir det op! Så nu behöver jag alla tummar och tår på att det inte är några cancerförändringar!

Nu är jag fräsch som en barnrumpa igen efter badet, då jag både plockat ögonbryn, rakat armhålor, scrubbat kroppen, lagt ansikts- och hårmask. Efter hela kalaset så smörjde jag in mig med ett bodybutter. Nu ska fötterna få samma behandling med en fotmask.

En film, massa svamp att rensa och sedan lite chips. Mysfredag! <3

Ung cancer - Det är okej att känna



ungcancer.se

Stöd cancerfondens insamling eller min mammas insamling till cancerfonden.


Skruttibangbang

Dagen blir bara sämre och sämre! En skitdag rent ut sagt! Det började redan på morgonen att datorn/skärmen som jag får ut mina körningar krånglade. Jag bad den och hålla ut till sista oktober.

Sen pratade jag med chefen och för alla som inte vet så svänger det väldigt fort i taxibranschen. Så nu kan jag stå utan jobb den 1 november, det hänger helt på en arbetskamrat. Sedan med den nya upphandlingen så kommer lönen troligtvis att sänkas. Många förändringar... Det känns lite ostadigt men det är ingenting jag kan styra över just nu. Bara att hålla ut och vänta på besked. Möte antingen den 19:e eller 20:e september.

Min syster åkte in akut igår då hon inte hade blivit bättre i sin lunginflammation så hon vart kvar under natten, hon sysresatte inte sig ordentligt och proverna var inte bra. Läkarna misstänkte en propp. Jag har inte fått den senaste uppdateringen men jag vet att hon är hemma igen.

När det gäller cancern så hade morfars systers läkare konferens i fredags, vad som sades där har jag ingen aning än. Har inte hunnit pratat med min mormor om det. Mammas sambo var på PET-röntgen igår och besked väntas på fredag då de har fått läkartid.

Nu har HV71's gamla målvakt omkommit i en flygolycka, endast 30 år gammal...

När jag körde tillbaka efter att ha släppt kund så började tårarna rinna, så jag satt där själv i bussen och grät. Tillbaka i stan så torkade jag tårarna och hoppade in på en konditori, där fick det bli en stor beskvi innan det var dags att hämta nästa kund..

Det är lite mycket nu, önskar att jag kunde få krypa upp i soffan med mina älskade vänner och bara titta på en film, äta godis och prata. Jag saknar det!!

Nackdel

Det finns en nackdel med mitt jobb, att man har för mycket tid att tänka ibland... Idag går tankarna till den jävliga sjukdomen cancer. Fick veta igår att morfars systers tumör i hjärnan hade börjat växa igen, cellgifterna hade inte hjläpt. Får se vad läkarna kommer fram till på fredag. Imorgon så är det röntgen av levern för mammas sambos del. BLÄ FÖR CANCER!!!!

Piss!

Elakartad...mer röntgen*2 innan besked...

Boring!

Tycker att mina inlägg har blivit så tråkiga, det är nästan synd om er att behöva läsa inläggen...

Jag ska försöka hitta inspirationen igen och leverera härliga inlägg igen.

Nu ska jag ut på vägarna igen och jobba.
Snart är denna låååånga jobbhelg över!

Känslomässigt

Hade en hämtning på akuten idag, hämtade en man i sina bästa år.

Vi började prata och han berättade då att han precis hade fått besked om att han inte skulle vara i livet så länge till. Han påminde mig gång på gång att ta vara på varje stund, att pussa en extra gång på barnen och tala om för nära och kära hur mycket de betyder.

Han berättade också att hans fru var sjuk i cancer och att han skulle gå in och berätta för frun, jag såg hans tårar när han klev ur taxin.

Det gjorde så ont i mig när jag åkte därifrån, när jag äntligen var själv rann det stora tårar nerför mina kinder.

Denna resa berörde mig extremt mycket och ger än en tankeställare och påminnelse om att livet är skört.

Så ta hand om varandra, ta vara på varje minut och varje stund av kärlek!

Tidigare inlägg
RSS 2.0